Tankar kring 3D-filmer

Sedan Avatar kom ut för ungefär två år sedan har det släppts massor av filmer i 3D på biograferna och jag vet inte huruvida jag tycker det är särskilt bra. Jag ser det mest som ett desperat försök att locka biobesökare. Ett sätt att maximera filmupplevelsen, som enligt mig tyvärr inte håller särskilt hög kvalitét. 3D är inget som är helt nytt, det gick filmer förr i tiden i 3D, men det är nu de senaste två åren det fått en rejäl uppsving igen.

Ska rada upp lite positiva och negativa saker med 3D:

Positiva:

• Det är när man ser scener när 3D:n verkligen förhöjer kvalitén på det man ser. Kanske är en enda eller två scener i en och samma film där resten bara är rörigt. Det var en sådan scen i Tintin där jag nog för första gången blev riktigt imponerad av 3D:n. Den scenen (Tintin smög runt i ett mörk rum och i förgrunden befann sig ett modellskepp) använde sig av 3D på ett väldigt subtilt sätt, den tog inte överhand på något sätt och det var inte ett typsikt ”nu far det saker rakt emot dig”-moment.
• Tekniska framsteg är alltid kul! I nuläget gillar jag inte 3D, men det kommer säkert utvecklas och bli väldigt imponderande längre fram.
• … det var nog det enda positiva jag kunde komma på.

Negativa:

• Med den sortens bioskärmar/dukar vi har i Stockholm räcker de helt enkelt inte till. Det fejkade djupet blir så uppenbart när föremålen som ”poppar fram” blir tvärt avskurna av filmens bildram vilket enligt mig förstör känslan oerhört. Det fungerar bara på t.ex. cosmonova där duken är svängd runt tittaren och omsluter hela synfältet.
• Ingen plats för valfrihet vart på skärmen man vill kolla. Man blir så sugen på att kolla på vad som sker i bakgrunden i många scener och kolla på detaljer och så (speciellt när man ser filmer som Avatar). Men icke! Ögonen försöker anpassa sig/fokusera på det där bak, men det går ju inte eftersom det är blurrigt och 3D-effekten lurar en att tro att det går att anpassa vart man vill ha sin skärpa. Det här får åtminstone jag väldigt ont i ögonen av.
• 3D-glasögonen känns ganska billiga. Tror inte att de har den kvalité som krävs för att man verkligen ska njuta av 3D:n. Det är inte alltför sällan jag har tyckt att allt fortfarande ser lite dubbelt ut. Och detta har jag upplevt både med/utan linser och när jag haft glasögon bakom/framför 3D-brillorna. Jag tror inte att min närsynthet och väldigt svaga astigmatism i ena ögat har något med det att göra.
• Sedan beroende på film kan det ju vara riktigt taskigt gjort. Jag tycker att många verkligen ger en känsla av att man använder 3D och bygger upp 3 olika lager snarare än ger ett ”riktigt” djup. Textningen brukar ofta ligga helt fel i förhållande till vad man ser i bilden också. Ack ack.

Det där är mina åsikter och som det säkert framgår är jag först och främst ganska negativt inställd till 3D filmer. Har sett några stycken och jag tycker helt klart att de extra kronor man lägger ut inte är värt det. De filmer jag sett hitills i 3D är Avatar, Tron: Legacy, Pirates of the Caribbean: on Stranger Tides, Thor, The Immortals och Tintin. Av dessa filmer är det Tintin den som jag hade en bäst upplevelse av att se i 3D. Helst vill jag se filmerna utan 3D, men beroende på sällskapet och utbudet såklart så är det ibland svårt att undvika 3D. Jag vill ha mer valfrihet!

Vad tycker ni om 3D-film? 

Recension: The Greatest Movie Ever Sold (2011)

I den här dokumentären ska Morgan Spurlock undersöka fenomenet produktplacering i film och dessutom ska själva dokumentären i sig vara sponstrad 100% av märken som vill synas i filmen. Kort och gott: en sponstrad film om hur man sponstrar film och det är filmen i sig som är det yttersta exemplet.

Jag tycker att den här idéen, som verkligen är en extremt meta-filmisk upplevelse, är helt genial och dessutom väl genomförd. Tempot skulle kunna  vara bättre, men det är en dokumentär och han fick ju helt använda det materialet man hade och som ingick i kontrakten med företagen – vilket man får ha i åtanke.

Själva diskusionerna med människor med olika syn på det här med ”advertising” var väldigt informerande och i flera fall underhållande. Jag tycker att det är en väldig inblick i marknaden. Hur svårt det kan vara att konkurrera och ändå behålla sin [konstnärliga] integritet och så vidare…

Jag tycker att den här gav mig mer än Supersize me. Tycker att den är sevärd. Betyg: 4/5

 

(det ironiska nu när jag sökte upp trailer på youtube var det självklart ett reklamklipp innan jag fick se trailern…)

Med det här i åtanke vill jag göra lite reklam för Bob Hunds senaste album som jag ska se till att lyssna till så snart som möjligt!: